San Francisco, dag ett och två

Kalifornien är en av mina favoritplatser på jorden. Jag bodde där i knappt ett år för ett par år sedan, i staden Vacaville ungefär mellan San Francisco och Sacramento. På den tiden jobbade jag fortfarande inom ridsporten.

Sedan dess har jag gjort ett återbesök, som vi fördelade på San Francisco och Los Angeles. Det var ett minst sagt kärt och känslosamt återseende. I San Francisco bodde vi på The Chancellor Hotel vid det centrala torget Union Square. Jag flyger dit en dag senare än mitt sällskap. Norwegian har en medelstor försening på rutten. När jag väl kommer ombord visar det sig att de inte lånar ut filtar, utan erbjuder mig gentilt att köpa en. Jag avböjer.

USA kan sina chocolate chip cookies.

Väl framme på Oaklands flygplats tar jag det ganska smidiga BART-tåget till Market Street. Därifrån är det bara en kort promenad uppför backen till hotellet. Jag får ett rum intill brandtrappan med utsikt över Union Square.

Nästa morgon går jag ut och springer längs med vattnet och sedan tillbaka via en av stadens berömda branta backar. Hotellet har ett samarbete med ett lokalt gym. Inskrivningsproceduren känns visserligen orimligt omständlig men därefter är det mysigt att träna som en i lokalbefolkningen.

San Francisco piren
Piren vid The Ferry Building.

Klassiska sevärdheter

Vår plan för dagen inkluderar några typiska sevärdheter. En av mina favoriter är saluhallen i the Ferry Building, nere vid hamnen. Här säljs det mat och delikatesser, både att köpa hem och att äta på plats. Detta var ofta mitt första stopp på lediga dagar under min tid i Vacaville.

Från saluhallen promenerar vi norrut mot det välkända nöjesområdet Fisherman’s Wharf och Pier 39. Utbudet består främst av souvenirbutiker och gastronomi. Stämningen är livlig. På en flotte vid vattenbrynet ligger en grupp av San Franciscos karakteristiska sjölejon och råmar. Det är fullt av folk och inom kort har vi tappat bort en medlem av vår lilla grupp. Men hon är snart återfunnen.

San Francisco utsikt från Lombard Street mot Coit Tower
Vy från toppen av Lombard Street mot tornet Coit Tower i art déco-stil.

Vi fortsätter utmed stranden och svänger efterhand vänster på Hyde Street för att ta vägen förbi den krokiga gatan Lombard Street, som är känd för sina vackra blomsterdekorationer. Den ena bilen efter den andra krypkör försiktigt nedför den slingriga vägen, som har byggts för att minska lutningen.

Chinatown till Golden Gate Park

För att ta oss tillbaka mot Union Square och Market Street går vi genom Chinatown, där gatorna kantas av små butiker. Många säljer fisk och skaldjur samt andra matprodukter, men även hantverk och design. Vi går igenom porten som officiellt markerar ingången till området söderifrån och når efterhand Market Street. Där tar vi spårvagnen till den rofyllda lilla parken Alamo Square. Längs en av dess sidor ligger en räcka vackra små hus, som går under benämningen The Painted Ladies. Painted Ladies är ett begrepp som inkluderar viktorianska och edwardianska hus som har målats om i modernare tid i tre eller fler färger för att framhäva deras arkitektur. Det användes först om hus i just San Francisco, men senare även i andra städer.

Mitt nästa mål under eftermiddagen är att ta mig vidare till Golden Gate Park.  Dit promenerar jag genom det pittoreska Haight-Ashbury, som sägs vara hippiekulturens födelseplats. Stadsdelen har fått sitt namn från de två korsande gatorna Haight och Ashbury. Efter en stund blir jag fundersam. Det var väldigt vad långt det var till parken. En närmare titt på kartan avslöjar att den inte är helt skalenlig och att flera kvarter har komprimerats mellan Golden Gate Park och de mer centrala delarna. Så osmidigt. Till sist är jag dock framme och får i alla fall en glimt av San Franciscos gröna lunga.

San Francisco The Painted Ladies Alamo Square
The Painted Ladies vid Alamo Square.

Sausalito

Jag återvänder till hotellet och tar ett glas vin i lobbyn. Där erbjuds även kostnadsfritt kaffe och te samt chocolate chip cookies(!). Det sistnämnda var något jag konsumerade ganska mycket när jag bodde här, i olika varianter. USA kan sina chocolate chip cookies. Det är ett som är säkert.

San Francisco Haight Ashbury
Från det pittoreska och bohemiska Haight-Ashbury.

Följande dag inleder vi med att ta färjan över San Francisco Bay till staden Sausalito, som ligger strax öster om Golden Gate Bridge från San Francisco sett. Det är en liten, välbärgad och idyllisk stad med kreativ flärd. Bland annat förknippas den med sina husbåtar. Jag har besökt Sausalito en gång tidigare. Min kollega från stallet och jag körde bil dit. Vi var utmattade av att ha jobbat så mycket och lyckades dra på oss parkeringsböter på grund av ouppmärksamhet. Men det riskerar vi inte nu, i och med båtturen.

San Francisco Golden Gate Park
Conservatory of Flowers i Golden Gate Park.

Utsikten från färjan är spektakulär, över Bay Bridge, som byggdes 1936, och den röda Golden Gate Bridge, som stod klar året därpå. Bay Bridge har körbanor i två våningar, vilket kan ta ett tag att vänja sig vid för den ovana. Det har blivit förmiddag vid det här laget och dimman över bukten har lättat. San Francisco är känt för sin karakteristiska dimma. Sommaren är den dimmigaste tiden på året, i och med att värmen då håller kvar smogen. Minst dimma är det från september till november.

San Francisco Sausalito 1
I Sausalito.

Tvärtemot vad man skulle kunna tro blir det inte heller särskilt varmt i San Francisco, inte ens på sommaren. Här råder ett unikt mikroklimat som innebär att temperaturerna sällan tar sig över 21–22 grader Celsius. Det minns jag själv mycket väl. Men mitt resesällskap är lite förvånade och har inlett resan med att inhandla en snygg och värmande hoodie på vetenskapsmuseet California Academy of Sciences i Golden Gate Park.

Foto: Johanna Bergström

Författare: Johanna Elisabet

Johanna Elisabet Bergström är en Stockholmsbaserad skribent, journalist och resebloggare. Utöver resor arbetar hon bland annat med ämnen som skönhet, hälsa, dryck, mat, design och inredning. På sin fritid älskar Johanna att resa, springa långdistans och läsa, gärna nordiska kriminalromaner.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *