Märtas magiska mattor

Just nu pågår en förlängd upplaga av en utställning med textilkonstnären och mattformgivaren Märta Måås Fjetterström på Kungliga Slottet i Stockholm. Utställningens namn – Se på mattorna – det är jag, är Märtas egna ord när hon blev tillfrågad om att beskriva sin design.

Initiativet till denna utställning togs av H.M. Kung Carl XVI Gustaf, med anledning av att det 2019 var 100 år sedan Märta Måås Fjetterström  öppnade sin mattvävarverkstad i Båstad. Kungafamiljen har flera av hennes mattor i sin ägo. Dessa har delvis har gått i arv från Gustaf VI Adolf, farfar till den nuvarande kungen. Han hade stor betydelse för Märtas verksamhet och började köpa in hennes mattor under 1930-talet, som en del av sitt intresse för svensk kultur.

Olika besökare kommer att ha olika upplevelser av utställningen, och ta med sig olika saker därifrån.

Vissa av dessa privata mattor visas nu för första gången. De har tidigare inte varit så synliga för allmänheten i och med att kungafamiljen har använt dem främst i sina bostadsrum, bakom de officiella salarna. Däremot har kungahuset vid flera tillfällen köpt MMF:s mattor som gåvor, exempelvis 1929 som bröllopspresent åt svenska prinsessan Märtha, samt åt drottning Elizabeth II av Storbritannien. I övrigt består utställningen av inlånade mattor i sammanlagt fem olika vävtekniker från både privatpersoner och offentliga miljöer. Dessa visas i den imponerande Rikssalen i barockarkitektur.

Märta Måås Fjetterström på Kungliga Slottet Hästhagen
Detalj från flossamattan Hästhagen. Den vävdes första gången för jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och därefter 1929, som bröllopsgåva åt den svenska prinsessan Märtha.

En designer och entreprenör som var före sin tid

Märta Måås Fjetterström var modern för sin tid och mattorna är aktuella än idag. Hon var även en duktig entreprenör, som hade flera anställda väverskor och samarbetade med ännu fler som vävde hemifrån.

Märta Måås Fjetterström på Kungliga Slottet resor
Resor var en stor inspirationskälla för Märta Måås Fjetterström.

Sin inspiration hämtade Märta till stor del från naturen, med örter, blommor, träd och djur, från traditionellt svenskt hantverk och traditionella skånska mönster, men även från sina många resor världen över. Resorna gick bland annat till utställningar, världsutställningar och uppdrag i städer som Paris, Amsterdam, London, Chicago och New York. På väggen i utställningssalen finns ett av hennes citat, som jag personligen kan relatera väldigt starkt till: ”Ingen frihet är större än den man känner i en stor främmande stad”.

Märta utbildade sig på Tekniska skolan i Stockholm (nuvarande Konstfack) och därefter Högre konstindustriella avdelningen, där en av hennes kurskamrater var Elsa Maartman, senare gift Beskow. Andra exempel från vänkretsen utgörs bland annat av möbelformgivaren Carl Malmsten samt Carl Milles och hans hustru Olga.

Väcker olika associationer

Jag kommer till Stockholms kungliga slott en solig dag i juli. ”Har du varit här förut?”, frågar en medarbetare vänligt och aningen retoriskt. Klart att jag har det, eller? Ärligt talat och skam till sägandes så minns jag faktiskt inte. Desto mer ser jag nu fram emot mitt besök, som även kommer att inkludera de övriga delar av slottet som är öppna.

En intressant aspekt av utställningen med Märta Måås Fjetterström är att olika besökare kommer att uppleva den på olika sätt, och se olika saker. Det förklarar en medlem ur slottets personal. För den äldre generationen är det främst igenkänning, med de associationer som det väcker. Har man ingen relation till mattorna och mönstren sedan tidigare kommer man istället att skapa sig det genom att relatera till saker ur ens eget liv.

Märta Måås Fjetterström på Kungliga Slottet Rikssalen Vita Spetsporten
“Amerikansk storlek” (bokstavligen) av mattan Vita Spetsporten i den imponerande Rikssalen på Kungliga Slottet.

Som den hängivna resenär och reseskribent jag är fastnar jag bland annat för mattorna Tornet och Ladbroke Square, med inspiration från New York och London. Tornet designades på uppdrag av Carl Malmsten för nybyggda Waldorf Astoria Hotel i New York.

Ett annat exempel som gör sig påfallande bra i sin miljö är stilrena Rutig Blå Halvflossa. Ett måttbeställt exemplar av denna matta beställdes 1943, två år efter Märta Måås Fjetterströms död, av Gustaf VI Adolf, dåvarande kronprins, till hallen på Sofiero Slott. I utställningen visas ett foto av hallen, där mattan tillsammans med färgskalan i övrigt, tavlornas grafiska ramar samt ljuset som faller in genom fönstren bildar en väldigt fin helhet.

Mattorna idag

MMF:s mattor är fortfarande i produktion och går att förvärva både i standardstorlekar och måttbeställda exemplar, via det företag hon själv lade grunden till, Märta Måås Fjetterström AB. Därutöver finns det begagnade mattor att hitta, till exempel på auktion.

Längst fram i salen vid den silvriga tronen ligger en stor version av mönstret Vita Spetsporten. Utställningsvakten berättar att mattan har ungefärliga mått på sex gånger sju meter, fast den verkar större när man står där och tittar på den. Efter utställningens slut ska den vidare till sina ägare i San Francisco.

Kungliga Slottet Festvåningen Vita Havet
Balsalen Vita Havet, i slottets Festvåning.

Intill entrén hänger en annan intressant matta. Den har designats av kandidatstudenter på Konstfack 2019, och representerar hur de tror att Märta skulle ha ritat en matta idag.

Ett tursamt möte i balsalen

Jag lämnar Rikssalen och MMF:s mattor för att nu besöka de tre representationsvåningarna, Bernadottevåningen, Festvåningen och Gästvåningen. Dessa tre används ganska flitigt i offentliga sammanhang. Bland annat tjänstgör Gästvåningen fortfarande som gästbostad vid stadsbesök, för gästande stadschefer. Även om det nog kan kännas märkligt att övernatta i dessa anrika salonger så är det säkert samtidigt en fantastisk upplevelse.

I Festvåningen har jag turen att träffa på utställningsscenograf Ulrika Wolff, som har inrett utställningen med Märta Måås Fjetterströms mattor. Under denna sommar jobbar hon och hennes kollegor även ibland som utställningsvärdar. Vi möts i den vackra balsalen Vita Havet, dit man kommer genom bland annat Karl XI:s galleri. Galleriet har Versailles spegelgalleri som förebild. Det känner många antagligen igen från TV, i och med att representationsmiddagar ofta anordnas här. Min omedelbara koppling är hur minutiöst borden dukas vid den typen av tillställning, antagligen med hjälp av verktyg som linjal och vinkelhake.

Foto: Johanna Bergström

Författare: Johanna Elisabet

Johanna Elisabet Bergström är en Stockholmsbaserad skribent, journalist och resebloggare. Utöver resor arbetar hon bland annat med ämnen som skönhet, hälsa, dryck, mat, design och inredning. På sin fritid älskar Johanna att resa, springa långdistans och läsa, gärna nordiska kriminalromaner.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *