Kryssning med Birka i Stockholms skärgård

Kryssning med Birka Terrassen skylt

Det är ett välkänt fenomen att man ofta reser mindre i närheten av där man bor än till mer långväga resmål. Till exempel har jag varit ganska lite i Stockholms skärgård. För ett par veckor sedan kryssade jag med Birka för första gången och häromveckan var det dags igen, eftersom jag hade ett presentkort på kryssning sedan en löpartävling under våren.

Jag älskar storhelgerna kring Jul och Nyår, och försöker alltid dra ut på stämningen och firandet så långt det går in i det nya året. Då passade det ganska bra med en kort kryssning för att komma bort och pigga upp. Efter att ha tagit mig förbi kaoset vid Slussen checkar jag in i Birkas smidiga automater i vänthallen, för att därefter gå ombord och ta hissen upp till nionde våningen, där jag har en hytt i kategorin Seaview Comfort. Sist bodde jag i en Classic-hytt med viss utsikt. Den stora skillnaden mellan dessa två kategorier tycks vara just läget, denna gång högre upp i fartyget och med vacker utsikt över omgivningarna, som under en kryssning har egenheten att de är i ständig förändring.

Kryssning med Birka hytt fönster
Hytten har ett stort fönster med ständigt växlande utsikt.

Ett glas Riesling och en tidig kväll

Hytten har kylskåp, arbetsbord, sminkbord(!), sängbord, en säng och en bäddsoffa. Badrummet är rymligt, med ganska bra avställningsytor och bra belysning. Mycket passande för att till exempel plocka ögonbrynen.

Jag installerar mig och varvar ned med en varm dusch. Därefter promenerar jag förbi terrassbaren vid poolen, där det serveras smakprover på utvalda viner. För kvällen är det en Ripasso från Guiseppe Campagnola i Venetien, som är ganska fruktig och fyllig, med toner av mörka bär. Barpersonalen tipsar om att den passar väl ihop med rött kött och lagrade ostar. I det senare fallet gärna tillsammans med något sött inslag, som päron eller marmelad, vilket gör att vinets sötma framhävs ytterligare.

Det är en sträcka man skulle kunna åka varje dag hela livet, och ändå upptäcka något nytt varje gång. Utmaningen ligger i att inte försöka se allt.

Efterhand slår jag mig sedan ned i Lobbyn på däck fem, en stor öppen lounge där det finns bar, kafé och reception. Från baren beställer jag ett glas Riesling från den visuellt uttrycksstarka producenten Charles Smith, som är baserad i Washington. Vinet heter Kung Fu Girl. Bartendern låter mig prova det och en Chardonnay för att jämföra. Rieslingen är riktigt bra. Fruktig och smakrik, med fattoner samt inslag av smörighet och mogen frukt.

Lobbyn är trevlig och påminner om en hotellobby, men musiken är för hög för min smak. Här ligger även en liten designaffär, och strax utanför befinner sig taxfreebutiken. Jag noterar att taklamporna i bardelen kommer från ett designsamarbete mellan Design House Stockholm och den välrenommerade formgivaren Alexander Lervik, som jag intervjuade om detta när det begav sig.

Kryssning med Birka måne
Ett av många månstadier jag fick uppleva under min löptur.

Det blir en tidig kväll. Jag läser några sidor i min deckare av Anders Roslund, som nu skriver på egen hand efter att tidigare ha samarbetat med först Börge Hellström och senare Stefan Thunberg. Därefter somnar jag och sover länge, men inte tillräckligt länge, tycker kroppen när jag stiger upp för att gå ut och springa på skeppets joggingdäck högst upp. Joggingdäcket är en stor fördel i mina ögon, som annars brukar köra intervaller upp och ned i trapporna när jag kryssar med vissa andra rederier.

Kryssning med Birka joggingdäck
Endast löparen är vaken?

Endast löparen – och månen – är vaken

Vid förra kryssningen blåste det ganska kraftigt och var svårt att hålla balansen under löprundan. Idag är det nästan kav lugnt. Månen är fortfarande uppe, fullmåne. Efterhand färgas himlen blå från svart och månen döljs bakom lätta molnslöjor. Det är tomt på folk. Endast löparen är vaken? Jag avslutar löpningen och utför resten av mitt träningsprogram i hytten. Utanför skiner det en försiktig vintersol, som ger vackert ljus i det karga skärgårdslandskapet. Jag beger mig till Panorama-baren längst fram i fartyget på däck tio, i anslutning till spat. Baren har stora fönster, med härlig panoramavy utåt. Solstrålarna faller in genom fönsterglaset och skapar ett slags blek, nordisk atmosfär i rummet. Jag beställer kaffe (och använder min medhavda havremjölk) och hämtar en filt. Det är fortfarande lite kyligt.

Kryssning med Birka skärgård soluppgång
Vackert morgonljus över skärgården.

Vid de andra borden sitter mestadels äldre par eller väninnor två och två. De dricker vackert upphällda fruktjuicer, läser och samtalar. Damen snett framför mig läser en bok. Hon har prydligt manikerade naglar i mörkrött. I bakgrunden hörs diskret och lågmäld musik. Det är lugnt och skönt.

En promenad på däck

Till sist kan jag inte motivera att sitta kvar längre, även om det är väldigt behagligt. Istället tar jag en promenad på joggingdäcket med kameran i handen, och försöker fånga några av alla fina miljöer på bild. Detta är en sträcka man skulle kunna åka varje dag hela livet, och ändå upptäcka något nytt varje gång. Utmaningen ligger i att inte försöka se/fota allt.

Jag lämnar joggingdäcket och går ned till taxfreebutiken, där jag köper en flaska av Birkas egentillverkade mousserande vin, från Tyskland. Det har jag provat vid frukostbuffén tidigare. I butiken träffar jag även Jim Danielsson, som är taxfreeansvarig och vikarierande intendent ombord. Han och en kollega håller på att förbereda för ett event med kryddlikören Jägermeister inför fartygets kommande skidåkningskryssning(!), som går till Sundsvall. ”Ska du med?”, frågar Jim entusiastiskt. Det ska jag inte, men jag hör redan nu att det kommer att bli bra drag.

Minnen från förr

Jägermeister får mig att tänka på en (manlig) chef jag hade för flera år sedan. På det jobbet var det nära nog obligatoriskt med after work de flesta dagar, där de högre cheferna bjöd på den ena rundan efter den andra. Jägermeister till herrarna och lite mer valfritt (Baileys/whisky eller prosecco till exempel) för damerna.

Till saken hörde att min chef inte tålde Jägermeister särskilt bra. Därför hade han en deal med de söta bartendertjejerna, att de efter runda nummer tre eller så serverade honom avslagen Coca Cola istället, i shotglaset. Detta visste nog bara jag och nämnda bartenders. Ibland när min chef visade sig från sin sämre sida brukade jag påminna honom om att jag trots allt hade en hållhake, som han säkerligen inte ville skulle komma ut. Men det är en helt annan historia.

Kryssning med Birka lounge vin
På kvällen dricker jag ett glas Riesling från Washington DC. Här fotat dagen efter dock.

Ny favoritplats

Från taxfreebutiken tar jag vägen genom den lilla designbutiken, som säljer en blandning av mode, smycken, accessoarer, viss kosmetik och delikatesser. Här sneglar jag lite på en svart, stilren hoodie från Under Armours herrkollektion, som jag tror skulle vara väldigt lämplig att sitta och skriva i, eller på flygplanet vid resor.

Kryssning med Birka skärgård hus
Från joggingdäck har man vacker utsikt åt alla håll.

Jag fortsätter ut till kafét, där jag har spanat in en vegan chokladkaka som jag är lite nyfiken på. Kafébiträdet blir eld och lågor när jag frågar om den är god. ”Jag älskar smör och grädde, men den här är fantastisk. Jag har precis provsmakat den. Du ska låta smeten snurra runt i munnen, så här”, säger hon, och gestikulerar ivrigt för att visa. Birka är ganska duktiga på vegankost vad jag (som är vegan) kan bedöma. Enligt hemsidan har de även en separat vegansk meny.

Kryssning med Birka lounge chokladkaka
Mycket god och kladdig, vegan chokladkaka.

Med kakan och det sista av mitt kaffe sedan tidigare sätter jag mig i en av de breda, stoppade fönsternischerna med kuddar i Seglarbaren på däck sex. Vid det här laget närmar vi oss kryssningens slut och passerar nu bland annat Nacka Strand och de fina gamla lagerlokalerna i industriell stil, som påminner mig om den vackra stadsdelen Speicherstadt, som är mitt favoritområde i Hamburg. Seglarbaren är en specialiserad gin- och cocktailbar. Här spelar de ofta levande musik, vilket har gjort att jag har undvikit den. Men fönsterplatsen är väldigt mysig märker jag, när lokalen är tyst och lugn.

Kryssning med Birka Gröna Lund
Vy från hytten på väg tillbaka in i Stockholms hamn.

Det är tid att gå iland igen, som vanligt precis när jag börjar slappna av lite (på grund av lång nedvarvningstid, som i sin tur beror på fullt program i vardagen). Jag tar ett djupt andetag och förbereder mig mentalt på trafiken och Slussen-bygget, som jag passerar på väg till hemmakontoret på Södermalm.

Foto: Johanna Bergström

Författare: Johanna Elisabet

Johanna Elisabet Bergström är en Stockholmsbaserad skribent, journalist och resebloggare. Utöver resor arbetar hon bland annat med ämnen som skönhet, hälsa, dryck, mat, design och inredning. På sin fritid älskar Johanna att resa, springa långdistans och läsa, gärna nordiska kriminalromaner.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *