På upptäcktsfärd i Bohol

Bohol Filippinerna båttur vy

Bohol är en ö och provins i centrala Filippinerna som ligger i regionen Central Visayas. Det är landets tionde största ö och den är omgiven av öarna Cebu, Leyte samt Mindanao.

Bohol har vacker natur, med en artrik och till viss del unik flora och fauna. Här bor ungefär en och en halv miljon invånare. De flesta talar språket cebuano och det andra huvudspråket, som talas av omkring tio procent, är boholano. Allt detta enligt vår guide Cecile. Hon förklarar att dessa två språk skiljer sig väldigt mycket från huvudspråket tagalog (eller filipino). Vissa ord kan betyda helt olika saker, beroende på vilket språk man använder. Sammanlagt på Filippinernas drygt 7100 öar talas det över 170 olika språk.

Vi anländer till Bohol efter att ha tillbringat ett par dagar i Palawan, som befinner sig på ungefär samma breddgrad men längre västerut. Vårt hotell, Amorita, är beläget på ön Panglao, precis söder om Bohol. Det är ett smakfullt och sofistikerat boutiquehotell med stilren inredning och tillmötesgående personal. Hotellet ligger vid stranden Alona Beach, med vacker utsikt över Boholhavet.

Bohol Filippinerna middag Gerarda's
Traditionell middag på restaurang Gerarda’s i Tagbilaran.

En nattlig kryssning

Efter incheckningen är det dags för middag, som vi intar på restaurangen Gerarda’s i Tagbilaran, Bohols huvudstad. Menyn är traditionell, med bland annat soppa på grönsaker (okra, zucchini och lagerblad) och ingefära, ris samt flera sorters regionala fiskar. Till maten serveras en typisk filippinsk sås bestående av vinäger med schalottenlök. Cecile tipsar om att den blir särskilt god om man gör den med kokosnötsvinäger.

Vi har bara tillbringat 30 timmar i Bohol. Det känns snarare som 30 dagar – men ändå alldeles för kort.

När middagen är avklarad beger vi oss till Abatan-floden, där vi under en nattlig båttur hoppas få se de eldflugor, fireflies, som håller till där. Eldflugor producerar kallt ljus, där 100 procent av energin blir till ljus. Som jämförelse blir en stor del av energin från en glödlampa till värme, medan så lite som tio procent avges i form av ljus.

På Filippinerna anses eldflugor vara andar som vaktar träden. Innan man passerar ett träd bör man först be om lov, på det lokala språket. Flugorna är enbart aktiva nattetid och tycker inte om ljus, vilket gör att de till exempel skyr månen eller konstgjorda ljuskällor. De söker sig gärna till träd som lever i saltvatten och överlever bara i rena miljöer. En vetenskaplig, alternativ förklaring till legenden ovan är att det är hannarna som lyser för att locka till sig honor. Honorna svarar med att lysa om de är intresserade.

Bohol Filippinerna fireflies
Eldflugor under vår kryssning på Abatan-floden.

Snorkling och spökdjur

På väg tillbaka till hotellet från kryssningens magiska atmosfär stannar vi till vid ett litet stånd på gatan. Här säljs en lokal kulinarisk specialitet, balut penoy, vilket enkelt uttryckt är ett (ank)ägg med en halvfärdig kyckling inuti. Ibland är det jättebra att vara vegan. Dessutom har vi en man med i sällskapet som får ta på sig att provsmaka. Han blir även erbjuden en rå trämask, vilket också äts av lokalbefolkningen, men tackar artigt nej till den senare.

Nästa morgon går vi upp tidigt för att åka ut med en traditionell båt till den lilla Pamilacan-ön för att snorkla och bada. Området var tidigare känt för sin valfångst men idag ägnar man sig istället åt val- och delfinskådning. Jag är alltid lite tveksam till den typen av aktivitet, eftersom det är svårt att garantera att man inte stör djuren i deras privata levnadsmiljö.

Bohol Filippinerna båtur
Tidig morgon ute på havet.

På grund av hur landet ser ut har Filippinerna otaliga stränder och enbart på Bohol är kustlinjen hela 261 kilometer lång. Här finns också underbart vackra korallrev och undervattenslandskap, som är härliga att utforska genom snorkling och dykning.

Vi återvänder till vårt hotell för att byta om och därefter fortsätta ut på Bohols natursköna landsbygd. Vår första anhalt är The Tarsier Research and Development Center, som alltså är ett besökscentrum där man får lära sig mer om spökdjur, små primater som främst känns igen på sina oproportionerligt stora ögon.

Spökdjur har utnämnts till en skyddad djurart på Filippinerna och därför har man upprättat ett 167 hektar stort skyddsområde på Bohol, varav besökscentrumet är en del. Djuren är inte större än att de får plats i en vuxen mans hand. Vi får även lära oss att de är ensamlevande, starkt territoriebundna samt tyvärr benägna till självmord. Medan vi är på besökscentrumet öppnar himlen upp sig i ett tropiskt regnväder.

Bohol Filippinerna båttur båtar
Bohol har sammanlagt hela 261 kilometer av kust.

Viktigt med traditioner

Som tur är bedarrar ovädret och vi fortsätter nu norrut. På vägen passerar vi genom en vacker, nästan lite trolsk, planterad mahognyskog, som ligger vid städerna Loboc och Bilar. Cecile förklarar att denna skog har planterats för att motverka konsekvenserna av en översvämning.

Det är redan ganska sent på dagen och vi har en lunch inbokad ombord på en båt som ska ta oss längs den lummiga Loboc-floden (se bild högst upp). Återigen är det klassiska lokala rätter som serveras, bland annat grillad fisk, men även flera alternativ som är naturligt veganska, till exempel en god tillagad sallad med sötpotatisblad, talbos ng kamote. Tallrikarna är dekorerade med vackert snidade grönsaker och måltidsdrycken består av kokosvatten som dricks direkt ur en kokosnöt.

Bohol Filippinerna båttur lunch
Lunch ombord under en båttur på floden Loboc.

Halvvägs in i vår kryssning lägger vi till vid en liten träbrygga och blir inbjudna till dans av en lokal dansgrupp av kvinnor klädda i traditionella blommiga dräkter. Dansen heter tinikling och innebär pardans samtidigt som man ska trampa över och på samt skjuta runt bamburör som ligger på marken. Allt i ett specifikt mönster.

Cecile berättar att traditioner är viktiga på Bohol och att man här gärna gör ”som man alltid har gjort”, snarare än att använda ny teknologi. Bland annat är det brukligt att en ung man sjunger en serenad utanför fönstret hos den flicka han vill gifta sig med. Detta kallas för harana. Innan bröllopet kommer brudgummen även att utföra vissa sysslor för brudens familj, såsom att ploga eller hugga ved. En annan tradition är den fiesta som hålls i maj i hela landet, men som numera har gått förlorad i flera provinser. Fiestan är en fest för alla, där man firar livet och allt det goda som finns. Vid vårt besök i början av juni hänger det fortfarande kvar dekorationer och banderoller på vissa gator.

Bohol Filippinerna båttur lunch kokosnöt
Måltidsdryck i Filippinerna.

Chokladkullarna

Vi tar farväl och tackar de förtjusande och rörande tålmodiga dansarna. Därefter avslutar vi båtturen och kör vidare mot de så kallade Chocolate Hills, chokladkullarna, vilket är en av Bohols mest kända sevärdheter. Det finns sammanlagt 1268 kullar, vilka sträcker ut sig på en yta av ungefär 50 kvadratkilometer. Höjden varierar från 30 till 120 meter, men det som utmärker kullarna är deras symmetri och form.

Bohol Filippinerna båttur lunch tinikling
Från vänster: Lito och Marites från den filippinska turistbyrån, Sander (bakom Marites), Annika, Sara och artikelförfattaren, som deltog i resan, Madeleine från researrangören Baron Travel samt en av de förtjusande dansarna som försökte lära oss tinikling. Foto credit: Sara Amos Pedersen

Enligt vetenskapen kommer detta fenomen eventuellt från att området tidigare låg under vatten. Men även här finns det en legend som hör till. Den handlar om jätten Arogo, som blev förälskad i den dödliga flickan Aloya. När den senare dör blir jätten förtvivlad och börjar gråta. Tårarna som träffar marken förvandlades därefter till kullar. Chokladkullarna är gräsbevuxna och under den torra perioden skiftar gräset färg till (choklad)brunt, vilket har gett dem deras namn.

Bohol Filippinerna Chocolate Hills
Chocolate Hills i Bohol sägs enligt legenden ha bildats av tårarna från en sörjande jätte.

Lokala produkter

Vi återvänder söderut mot hotellet och gör ett stopp på vägen i en liten butik som säljer lokala delikatesser och annan mat, bland annat Peanut Kisses, vilket består av jordnötter och äggvita och vars form påminner starkt om Chokladkullarna.

Andra exempel på livsmedel i butikens sortiment är majskaffe, som görs på rostad majs istället för kaffebönor, en chokladliknande produkt, som består av ris och kan användas som smaksättning för till exempel (chokladliknande)dryck eller gröt, samt helande kryddor och örter som ingefära och moringa.

Bohol Filippinerna Chocolate Hills Lito
Artikelförfattaren tillsammans med Lito Mendoza från Filippinernas turistbyrå i London. Foto: Marites Ballester

Cecile förklarar att utöver turism är produktion av råvaror som ris, kokosnötter och vattenmelon betydelsefulla näringar för Bohols ekonomi. Jordbruket är ekologiskt, ”fast det vet bönderna själva inte om”. Ris till exempel är en av de viktigaste grödorna och skördas tre gånger per år i flera olika sorter (vitt, rosa, rött och svart). Man använder sig gärna av ankor för bekämpning av ogräs och skadedjur samt naturlig gödsling och senare försäljning av ankornas ägg. Plöjer gör man med handplog eller buffel.

Vi har bara tillbringat ungefär 30 timmar i Bohol. Det känns snarare som 30 dagar, men ändå alldeles för kort. Tidigt nästa morgon är det avfärd med ett skakigt litet pendelplan mot Manila, för att därifrån återvända till nordligare breddgrader. Som avslutning på vårt besök äter vi en trevlig middag i Hotel Amoritas eleganta restaurang, där hotellets General Manager gör oss sällskap för kvällen.

Foto, där inget annat anges: Johanna Bergström. Bilderna är tagna med en Olympus PEN-F

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *