Nya rön kring motivation och träning

Motivation Fitbit armband run

I höstas lanserade Fitbit sitt senaste aktivitetsarmband, det högteknologiska Charge 3, som bland annat kommer med en ny, större pekskärm för bättre användarupplevelse, upp till sju dagars batteritid samt en rad uppdateringar och innovationer sedan de tidigare produkterna.

I samband med lanseringen av Fitbit Charge 3 medverkade även Leg. psykolog Michael Hjert. Han höll en intressant presentation kring motivation, som ju är något grundläggande i samband med träning. Efter presentationen fick jag dessutom chansen att ställa några kompletterande frågor.

Idag ser vi ofta motivation som en orsak till att vi klarar av eller kommer till att göra något. Grundbudskapet i Michaels presentation var dock att det i själva verket är tvärtom, att motivation är en produkt av hur vi agerar. Och att vi därmed kan generera motivation.

Motivation Fitbit Michael Hjert
Michael Hjert efter sin presentation i samband med Fitbits lansering.

Ett komplext begrepp

Redan de gamla grekerna (tänk att äntligen få använda denna kliché i en text) och romarna resonerade kring motivation. ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag”, sade till exempel aposteln och filosofen Paulus omkring år 32 efter Kristus. Många grundtankar kring motivation kommer från den stoiska filosofin, som sedan har influerat modern psykologi och kognitiv beteendeterapi.

”Motivation är ett komplext begrepp. Det innefattar egentligen allt som får oss att göra saker, inklusive viljestyrka. Samtidigt är det en känsla”, säger Michael. Han berättar att detta med hur man känner inför sina handlingar kan sägas ha en ”framsida” och en ”baksida”. Framsidan representerar hur man känner innan man gör något, medan baksidan är hur man känner sig efteråt.

Känslan innan och efteråt

I vissa fall har man en bra känsla både innan och efter man utför en handling. Det skulle kunna vara att leka med sina barn eller träffa en kär vän. Andra saker kanske det tar emot lite att ta itu med, men känslan efteråt är desto bättre. Till exempel att gå och träna, städa i källaren, kratta gräsmattan eller ta en konfrontation på jobbet.

Värdet av handlingen blir större än obehaget som den innebär att utföra.

Det är känslan efter en av dessa sistnämnda handlingar som Michael menar på skapar motivation. Känslan som uppstår av att ha blivit lite starkare gör att värdet av handlingen blir större än obehaget som den innebär att utföra.  Till och med känns obehaget efterhand meningsfullt (till exempel träningsvärk), eftersom man vet att det kommer med en positiv effekt. På sikt kan man även träna upp sig i att förutse och förstå denna känsla, vilket gör att motivationen och viljestyrkan växer.

 Motsatsen till det som just har beskrivits är saker som man gärna vill göra eller är sugen på att göra, men som inte känns så bra att ha gjort. Exempel på detta är att äta något som är gott men inte så hälsosamt, eller som man kanske inte tål att äta (gluten, väldigt fet mat, jordnötter), alternativt dricka alkohol, röka eller liknande. Här luras man lite av känslan innan handlingen, till att göra något som ger en bitter eftersmak.

Psykologisk vikt

Men om det inte är motivation som gör att vi får bra saker gjorda, vad är det då? Vad är i själva verket fall hönan respektive ägget?

Michael förklarar att istället för viljestyrka är det snarare strategi och skapandet av goda vanor som gör att man kan ändra sitt beteende och till exempel börja röra på sig mer regelbundet eller äta hälsosamt. Ett vanligt ”misstag” i sammanhanget är att lägga ribban för högt, eller rivstarta, vilket gör att man snart tappar sin entusiasm. Det förekommer ganska ofta så här års (januari) till exempel, i samband med alla ambitiösa nyårslöften som sätts.

Motivation Fitbit löpning Höstrusket 2018
Ibland gör känslan efteråt att värdet av en handling blir större än obehaget som den innebär att utföra. På bilden är artikelförfattaren ute och springer. Foto: Höstrusket/Marathongruppen

”Jag brukar tänka på det som att det finns ett slags ’psykologisk vikt’, som är jämförbar med en av de fysiska vikterna på gymmet. För att se resultat av sin träning, vare sig det är motivationsträning eller fysisk träning, bör man använda en vikt som är så pass lätt att man klarar av att lyfta den, men samtidigt är tillräckligt tung för att ge en effekt. Om det tar emot för mycket att gå och gymma kanske man istället kan ta en rask promenad tre gånger i veckan”, säger Michael.

Att på detta sätt steg för steg stärka sin motivation kan vara ett sätt för människan att hantera de perioder och situationer då man inte mår bra eller inte är på topp, samt att navigera mot en bättre tillvaro. ”Det ger en känsla av meningsfull kontroll och utveckling, samt en insikt i att man kan förändra saker och ting gradvis”, fortsätter Michael.

Att fokusera på det man kan påverka

Hittills har den här texten handlat om situationer som går att påverka genom våra val. Men det finns som bekant även händelser och skeenden som man själv inte kan styra över. Vissa av dessa beskriver Michael som att ”det känns inte bra innan de har hänt och inte heller efteråt”. Bland annat ålder är ett sådant exempel (alla människor blir äldre), samt vissa fysiska drag, som längd, snabbhet eller talang (dessa föds vi med och kan bara inverka på till en ytterst begränsad grad).

Motivation Fitbit armband produkt
Fitbit Charge 3 har en skärm som är 40 procent större än föregångaren, med ett hölje av lättviktig aluminium. Här med det klassiska smutsavvisande armbandet.

”Det är viktigt att kunna acceptera de företeelser som man inte kan göra något åt, för att istället fokusera på det vi har pratat om här – saker som går att påverka. Denna typ av acceptans är inte samma sak som att ge upp inför en svår uppgift”, säger Michael. Även här hänvisar han till de grekiska filosofernas resonemang, men också inom buddhismen och kristendomen finns det idéer kring acceptans.

Mät rätt och på olika sätt

Fördelen med digital teknologi, till exempel ett aktivitetsarmband av typen Fitbit Charge 3, som en hjälp med motivationen är att man kan göra omfattande och exakta mätningar, samt spara resultat över tid och jämföra sig med sig själv och andra. Dessutom går det att mäta diverse abstrakta värden, som till exempel sömnkurva och liknande.

Å andra sidan är det viktigt att mäta ”rätt värden” och på rätt sätt. Till exempel kan kroppsvikt (som i och för sig inte mäts med ett aktivitetsarmband, men bara som ett exempel) pendla ganska kraftigt över tid och beror dessutom på flera olika faktorer. Puls däremot är ett mer direkt riktvärde på hur man går ned i varv efter fysisk ansträngning.

”Jag brukar mäta min puls även med fingertopparna mot halsen. Då känner jag den mer direkt och effekten blir på något vis större. Dels psykologiskt, då upplevelsen är mer taktil än med en digital mätning, men även antagligen biologiskt, med tanke på hur våra olika fysiologiska system är sammanlänkade i kroppen”, säger Michael avslutningsvis.

Foto: Johanna Bergström

Författare: Johanna Elisabet

Johanna Elisabet Bergström är en Stockholmsbaserad skribent, journalist och resebloggare. Utöver resor arbetar hon bland annat med ämnen som skönhet, hälsa, dryck, mat, design och inredning. På sin fritid älskar Johanna att resa, springa långdistans och läsa, gärna nordiska kriminalromaner.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *