Vinprovning med Abrie Beeslaar från Kanonkop

Kanonkop Abrie Beeslar flaskor

I höstas fick Stockholm celebert besök från Sydafrika i och med vinmakaren Abrie Beeslaar från vinhuset Kanonkop, som tre gånger har blivit utsedd till Winemaker of the Year vid International Wine and Spirit Competition i London. Abrie började sin bana hos Kanonkop 2002, som den tredje vinmakaren i raden sedan företagets produktion inleddes. Han anses av många vara en av de ledande inom den renässans som den sydafrikanska vinindustrin genomgår och som påbörjades under 1990-talet.

Kanonkop är ett familjeföretag i fjärde generationen som grundades i början av förra seklet och lanserade sina första viner 1973. Namnet är afrikaans och kommer från ordet kopje (höjd). Under 1600-talet avfyrades ett kanonskott från nämnda “höjd” när man såg att europeiska skepp var på väg in till Kapstadens hamn. Detta gav bönderna tillräckligt med tid att lasta sina kärror med råvaror som frukt och grönsaker, som de ville sälja till de gästande handelsmännen.

Kanonkop Abrie Beeslaar Abrie
Abrie under provningen.

Traditionella produktionsmetoder

Kanonkops gård är belägen på sluttningarna av Simonsberg-berget i regionen Stellenbosch, som är känd för sina fina rödviner. Gården sträcker sig över 125 hektar, varav 100 är planterade med vinplantor. Vinfälten befinner sig på 60–120 meters höjd över havet och har mestadels en jordmån bestående av röd granit och Hutton med högt innehåll av lera, vilket ger god förmåga att binda vatten. Den största delen av nederbörden faller under vintrarna medan sommaren är varm, med svalkande havsbrisar som kommer in från väster. Detta i kombination med den stora skillnaden i temperatur mellan natt och dag ger ett gynnsamt mikroklimat för odling av röda viner, vilket också är vad Kanonkop specialiserar sig på.

Tillverkningen är centrerad kring pinotage och cabernet sauvignon.

Under produktionen använder sig Kanonkop av den urgamla metoden med fermentering i öppna betongtankar, som är låga och vida för att ge stor kontakt mellan vätskan och druvskalen. Skalen som flyter upp till ytan trycks ned igen för hand varannan timme under tiden som smak, färg och tanniner extraheras. Detta görs i tre till fem dagar innan skalen avlägsnas och man övergår till malolaktisk jäsning i tankar av betong och stål samt tunnor i främst fransk Nevers-ek.

Kanonkop Abrie Beeslaar vinglas
Från vänster: Kanonkop Kadette Pinotage Rosé 2018, Kanonkop Kadette Cape Blend 2016, Kanonkop Kadette Pinotage Magnum 2012 samt Kanonkop Kadette Pinotage 2016.

Kvalitet och kontinuitet

Att låta druvsaften fermentera i betongtankar på det här sättet är arbetsintensivt och Kanonkop är en av få producenter att fortfarande använda metoden, vilket de gör för att säkerställa vinernas kvalitet samt en kontinuitet i kvaliteten. Under lagringen övervakas vinerna noggrant och rackas vid behov innan buteljering. Även vid blandningen av vinet läggs stor vikt vid kvalitet och noggrannhet. Varje enskilt vin provsmakas inför att de blandas samman och blindtestas. Sammanlagt kan det bli upp till 50 eller 60 olika blandningar innan vinet godkänns.

Kanonkop Abrie Beeslaar kadette rose
Ett gott rosévin med karaktär.

”Detta är mitt tredje besök i Sverige. Igår var en ganska hektisk dag. Det är som att tiden i Sydafrika går lite långsammare – det räcker med att veta att ’bussen kommer idag’ till exempel”, säger Abrie när vi slår oss ned för att inleda provningen. Han förklarar att Kanonkops tillverkning är centrerad kring druvorna pinotage och cabernet sauvignon. Utöver det odlar man även merlot, cabernet franc och petit verdot, den senare som ett verktyg för att göra blenden ”mer intressant och mångfacetterad”.

Pinotage är en signaturdruva i Sydafrika och står för en stor del av Kanonkops produktion. Man har valt att odla sina pinotageplantor som bush wines, lägre buskar utan spaljéer och stöd, vilket ger små klasar med likaså små druvor. Detta görs för att få optimal solexponering och mognad. Flera av dessa plantor är uppemot 60 år gamla. Abrie berättar att pinotage inte är helt enkel att odla och att det därför finns en del dåliga exempel historiskt sätt. Samtidigt är det en druva som rätt hanterad tål att matchas med kryddig och komplex mat.

Kanonkop Abrie Beeslaar kadette rose
Kanonkop Estate Paul Sauer 2015, med den nya faktafyllda etiketten.

Röda viner samt ett rosé

Vi provar sammanlagt nio viner under Abries guidning. Ett av dessa är Kanonkop Kadette Pinotage 2016, som lanserades i Systembolagets beställningssortiment i juni 2018. Kadettevinerna började tillverkas 1986 och namnet kommer från ordet kadett – en ung soldat som är “redo för action”. Med andra ord är de generellt tänkta att konsumeras ganska unga.

Kanonkop Kadette Pinotage 2016 är mörkt till färgen och har en aromatisk doft med karaktär av tanniner. Smakmässigt har vinet inslag av frukt och bär, som till exempel plommon, skogsbär och björnbär. Det är elegant och balanserat, med en angenäm struktur. Abrie förklarar att man kan dricka det till framför allt kött och grillat, men att det även fungerar väl tillsammans med asiatiska smaker.

Kanonkop Abrie Beeslar utsikt
Provningen med Kanonkop och Abrie Beeslaar hölls på Eriks Gondolen i Stockholm.

Som enda ej röda vin under provningen testar vi en Kadette Pinotage Rosé 2018 på 100 procent pinotage. Detta vin togs ursprungligen fram för att serveras till vingårdens besökare (för vem tackar nej till att dricka rosé när man är ute och besöker vingårdar?) men växte snabbt i efterfrågan. Vinet är ganska ljust i färgen och doftar fruktigt. Smaken är strukturerad, med ekkaraktär och tar för sig i gommen. Det är väldigt gott. Finns just nu inte att få tag på i Sverige.

Förutom Kadetteviner provar vi även bland annat Kanonkop Estate Paul Sauer 2014 (beställningssortimentet) och 2015 (ej tillgängligt i Sverige), som presenteras med nya, faktafyllda etiketter (se bild ovan). 2015 är en blandning av 70 procent cabernet sauvignon, 15 procent cabernet franc och 15 procent merlot. Färgen är mörkröd och doften aromatisk, med karaktär. Smaken är söt och koncentrerad, lite försiktig i början för att sedan utvecklas med godisartade toner samt mjuka tanniner. ”Denna säsong fick vi inga direkta värmeböljor, vilket gav druvorna en extra vecka på sig att mogna. Vinet har en fin fruktstruktur, som går mer åt röda än åt mörka bär. För mig har det den ultimata komplexa karaktären”, säger Abrie avslutningsvis.

Foto: Johanna Bergström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *