Autentiskt i Aostadalen

Aosta Aosta takåsar

Aostadalen är belägen i nordvästra delen av Italien, nära gränsen till Frankrike och Schweiz. Dalen är känd för sin vackra natur och erbjuder ett stort utbud av utomhusaktiviteter under hela året, skidåkning såklart men även till exempel vandring, mountainbiking och klättring. Åka skidor kan man faktiskt göra även på sommaren, för den som känner sig hugad. Det är i så fall på Plateau Rosà-glaciären, vid Breuil-Cervinia och foten av Matterhorn.

Ett nytillskott i Aostadalen sedan 2015 gällande skidåkning eller andra upplevelser i bergen är Skyway Monte Bianco, en högteknologisk kabinlift för Mont Blanc, som startar i den välkända skidorten Courmayeur och går hela vägen upp till toppstationen Punta Helbronner, på knappt 3500 meters höjd. Däremellan gör man ett stopp vid Pavillon du Mont Fréty (2200 meter), där det bland annat finns en vintillverkare(!), en restaurang, ett auditorium samt en botanisk trädgård.

Aosta Skyway
Under vår första tur med Skyway Monte Bianco är sikten något begränsad.

När vi åker upp med Skyway Monte Bianco första gången är vädret inte med oss och sikten lika med noll. Därför gör vi ett återbesök ett par dagar senare, för att få uppleva panoramavyn från terrassen högst upp. På 3500 meter ovanför havet känner man minst sagt av höjden. En bra idé där uppe är att göra allting lite långsammare till dess att kroppen har vant sig.

Aosta Skyway klart väder
Fantastiska panoramavyer från toppstationen Punta Helbronner.

I Pavillon du Mont Fréty gör vi ett besök hos Restaurang Bellevue, där vi träffar kocken Luigi Ballisai, som demonstrerar några av de lokalt inspirerade rätterna från restaurangens meny. Själva ska vi äta lunch på det mysiga hotellet Auberge de la Maison, som ligger i byn Entrèves, ungefär vid foten av Skyway-liften. Hotellet är hemtrevligt inrett i alpstil och har även ett litet spa. Ute på terrassen står en träställning där man förvarar bröd på traditionellt sätt.

Aosta Skyway restaurang
Delikatesstallrik i Restaurang Bellevue.

Efter lunch stannar vi till i centrala Courmayeur och promenerar en kort sträcka genom den idylliska stadskärnan, där det finns flera kaféer samt butiker som säljer delikatesser, vin, hantverk och design.

Aosta Auberge de la Maison spahus
Privat spakabin i äkta alpstil hos hotellet Auberge de la Maison.

Aostadalen är känd för sina viner. Som nästa anhalt på vår agenda har vi en vinprovning hos det regionala kooperativet Cave Mont Blanc de Morgex, i Morgex strax söder om Courmayeur. Kooperativet består av omkring 80 familjer, som alla odlar små mängder druvor som de levererar till produktionsanläggningen. Morgex befinner sig på ungefär 900 meters höjd. Vinfälten kan ligga på upp till 1150 meter, vilket gör dem till de högst belägna i Europa. Den årliga produktionen motsvarar omkring 160 000 flaskor. Allt detta enligt vår guide, Elisabetta Converso.

Aosta Auberge de la Maison bröd
Traditionell lagringsställning för bröd. Jag tror att brödet i bilden är en variant av det lokala svartbrödet, pan ner.

Aostadalen utgör ett eget DOC, Denominazione d’Origine Controllata. Större delen av produktionen består av röda viner men det görs även vita. Ett exempel på det senare är Blanc de Morgex et de La Salle, som tillverkas av den endemiska druvsorten prié blanc. Vinet är torrt och ganska elegant, med en angenäm fräschör samt fruktiga och lite örtiga toner.

Aosta Auberge de la Maison efterrätt
Dagens efterrätt hos Auberge de la Maison.

Under vår vistelse bor vi i Aosta, Aostadalens huvudort. Dit återvänder vi nu för att göra oss iordning för middag. Trots att staden bara ligger knappt 600 meter över havet åkte jag av någon outgrundlig anledning på höjdsjuka vid ankomsten och mådde inte särskilt bra under morgontimmarna. Höjdsjuka har jag tidigare bara upplevt vid skidåkning på 2500 meter och högre.

Aosta vin
Ett besök med provning hos vingårdskooperativet Cave Mont Blanc de Morgex.

Vi äter middag på La Bottega Degli Antichi Sapori – Bar à Vin, en restaurang och delikatessbutik i Aostas pittoreska centrum. Det är en vacker kväll. På väg till restaurangen går vi längs kullerstensbelagda gator, som är kantade med eleganta gatlyktor och pastellfärgade hus som har blommor hängande från fönster och balkonger. Utanför butikerna och kaféerna står det små bord där folk sitter och pratar för att avhandla dagens händelser.

Aosta Aosta torg
Det centrala torget i Aosta.

Middagen består av autentiska specialiteter från Aostadalen. Till att börja med serveras kallskuret med olika typer av skinka, korv och ost. Någon ur sällskapet väljer pasta till varmrätt. Ett annat alternativ är gnocchi, eller kalv med polenta som har tillagats i pinot noir. Som efterrätt blir det bland annat panettone med äppelmarmelad. Till maten dricker vi regionala viner.

Aosta Aosta restaurang
Vi äter middag på den lokala restaurangen och delikatessbutiken La Bottega Degli Antichi Sapori – Bar à Vin.

Följande morgon ger vi oss av åt motsatta hållet jämfört med Courmayeur. Vi ska börja med en kortare vandringstur längs vandringsleden Ru Courtod, från Barmasc till Mandriou. Det är en flack och promenadvänlig sträcka som inbjuder till att njuta av vandringen och landskapet. Till vår hjälp har vi den svenska guiden Gabriella Lindén. Hon berättar att högsäsongen för skidåkning i Champoluc/Antagnod (som är en del av Ayasdalen), där vi befinner oss, är december till april. För vandring kommer de flesta omkring augusti.

Aosta Ajas
På vandring längs leden Ru Courtod i Ayasdalen.

Leden vi går längs fortsätter hela vägen till Cervinia och Zermatt. I området finns det flera små idylliska restauranger och butiker som producerar och säljer mat enligt zero kilometer-principen. Vi passerar skylten till en av dessa, Tchavana, som bland annat tillverkar ost, glass och pannacotta. Ett annat exempel är La Meridiana i byn Mandriou, dit vi är på väg. Där bor det totalt tretton personer på året runt-basis. Gabriela förklarar att det lokala språket kallas för patois. Det liknar en blandning av franska och italienska. Om man talar något av de två språken förstår man oftast även vad som sägs på patois.

Aosta Ajas Tchavana
I området finns det flera små restauranger och butiker som säljer närproducerad mat.

Väl framme i Mandriou tar vi bilen över till Antagnod, där vi gör ett besök hos ett hantverkarkooperativ som tillverkar träskor enligt urgamla traditioner. Därefter blir det lunch i Champoluc innan det är dags för några timmars avkoppling i närbelägna Monte Rosa Spa, som har fått sitt namn från Monte Rosa-massivet, vilket är det näst högsta i Alperna – efter Mont Blanc. Här finns det flera olika sorters bastu och pooler, bland annat torrbastu, turkiskt bad och en hydromassagepool, upplevelseduschar, fotbad samt ett vilorum. Dessutom har vi varsin halvkroppsmassage inbokad. Terapeuten pratar ingen engelska och jag noterar i förbigående att jag bör lära mig italienska.

Aosta Ajas dagg
Saker man träffar på under en vandringstur i Aostadalen.

Behagligt utmattade lämnar vi spat för återfärd mot Aosta. Kvällens middag intas på restaurangen och vinbaren AdForum, som ligger en kort promenad från vårt hotell, HB Aosta Hotel. Ad Forum visar sig ha en innovativ meny med hyfsad koll på veganska alternativ. Atmosfären är avspänd samtidigt som den känns trendig och kosmopolitisk. Vi skålar en sista gång tillsammans i Valle d’Aosta DOC. Morgonen därpå kommer vi att dela upp oss, för att fortsätta resan mot södra Frankrike respektive Genèves flygplats och därifrån flyg till Arlanda.

Foto: Johanna Bergström

6 reaktioner till “Autentiskt i Aostadalen”

    1. Ja, inte sant! Jag kände inte heller till det förrän jag kom i kontakt inför den här resan. Väldigt mysigt och autentiskt. God mat. Säkert härligt att utforska ännu mer till fots eller på skidor.

      Kram

  1. Så vackert och intressant att läsa om! Skulle gärna åka dit och vandra/prova viner. Åker inte utför men gärna längd. Fast tråkigt att du drabbades av höjdsjuka! Hoppas det gick över fort.

    Kramar

    1. Hej Anna,

      hoppas att du får tillfälle att besöka Aostadalen! Det är väldigt mysigt.

      Själv skulle jag gärna åka mer av både utför och längd. Förhoppningsvis kan det bli verklighet i framtiden.

      Höjdsjukan var verkligen ingen höjdare men den gick över efterhand.

      Kram

    1. Haha, just skidåkningen (i Aostadalen) felas mig än så länge. Men jag håller med, det finns mycket att upptäcka! I dag har jag till exempel publicerat ett inlägg om lokalt trähantverk – inklusive tips på bra skor för after skin.

      Varma hälsningar

      Johanna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *